Snö och värme

Tillbaka i Sverige, och trots en molande saknad efter min käraste som var tvungen att stanna känns det bra. Att komma hem den här gången är något helt annat än vad det var förra året.

Vaknade vid fyra i morse och börjar nu känna att det är dags att gå och lägga sig, tidsomställningen får ta den tid den behöver. Att vara tillbaka i snö och kyla gör mig ingenting, det brinner i kakelugnen och jag har systerbarn som kramas med mig.

Hemresa

Forsakringsbolaget har bokat flygbiljett at mig och imorgon kvall bar det av hemat. Klockan 9.30 torsdag morgon landar jag pa arlanda, till synes frisk och kry, men behover val kureras hemma i Siljansnas ett tag.

Nu ska jag shoppa tyger, kommer behova nagot att sysselsatta mig med under tiden hemma.

Ses snart!

Sjukhusvistelse nr 2

Sa infektionen tog sig till njurarna och jag har idag efter en veckas sjukhusvistelse permission att rymma nagra timmar for att kunna skriva ett prov for distansstudierna. Tiden har gatt hemskt langsamt och aven om kanylen i handen ar ute kommer det sattas i en ny till kvallen. Pa sondag kvall far jag min sista injektion om allt gar som det ska och sen ar tanken att jag ska aka hem. Till Sverige.

Mar trots omstandigheterna bra, antibiotikan gor vad den ska och jag ar pigg och glad. Tanken ar att efter att nagra veckors kurerande kunna atervanda till Indien, dar Daniel och Ingrid vantar.

Pa sjukhus ar det inte sarskilt mycket action, sa for tillfallet har jag inget annat att beratta.

Dramatik och trotthet

Jag drar mig for att behova skriva att min franvaro beror pa sjukdom igen. Denna gang infektion nagonstans i urinvagarna med tillhorande ryggsmartor. Jag ar tillbaka pa antibiotika och vantar ut provresultat som ska komma imorgon. Sedan jag kom hit har jag inte hunnit jobba mer an tre dagar sammanlagt.

Jag borjar bli trott pa det har nu.

Det mesta star alltsa ganska stilla, jag ligger i sangen medan Daniel handlar, lagar mat och trummar. Tanken pa att aka hem har varit alltjamt narvarande, mer eller mindre. Men jag ska bli frisk nu och sen ge det en chans till.

Haromkvallen gick strommen nar vi var pa vag upp i hissen. Den stannade nar vi var mellan tva vaningar. Nagra grannar kom med ficklampor och forsokte oppna dorrarna, men forgaves. Efter nagra minuter tandes dock lamporna igen och hissen fortsatte uppat. Det var sista gangen jag akte med den.

Jag lar springa tillbaka innan jag kissar pa mig.