Jag ar framme valbehallen efter en lang resa. Kolkata ar sig likt. Det forsta jag gjorde var att duscha med hjalp av en hink och en skopa, och det kandes som det mest naturliga i varlden.
Frukosten, jam toast och black tea, avnjots pa Khalsa, basta restaurangen i varlden. De kande igen mig.
Det ar betydligt kallare an jag minns det (jag borde ha lytt mors rad och tagit med ullunderstallet), men det blir varmare vad det lider. Inatt sov jag i alla klader jag tagit med mig, samt en ullfilt ovanpa.
Nu ska jag satta mig pa en bank med en kopp sliskigt chai och vanta pa Ingrid som borde ha landat for 40 minuter sedan. Hurra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ha det så kul där nere! Ska med glädje läsa varenda inlägg du skriver, igen! :D
I'm going to cry now. Tell AP I say hello. And that guy at Tirupati who has a crush on me. And everyone else you see.
I love you!
Underbart att du kommit fram och att du inte har fått någon känslochock än. det var jobbigt att säga hejdå men jag håller med Per. jag följer stegen du tar här ist. :D kraaaam
Skicka en kommentar