Ketchupeffekten

Forst kommer inget, sen kommer allt.

Min perfekta halsa och oerhorda forsiktighet till trots blev jag for en vecka sedan ganska sjuk, och efter for manga dagar av illamaende och diarre var jag helt slut och jag och Daniel akte till sjukhuset for provtagning. Istallet ville lakaren satta dropp och halla mig kvar pa sjukhuset, sa i fredags skrevs jag in och i mandags blev jag frislappt.

Bortsett fran en ommande arm med stickhal mar jag perfekt nu, antibiotikan ar ute ur kroppen och jag kakar goda bakterier for kung och fosterland. Sjukhusvistelsen var i sjalva verket ratt trivsam, det var som att vara pa lyxhotell med service 24 timmar om dygnet. Vi hade ett stort rum och morgonen borjade med en tekanna pa sangen, foljt av tidning, blommor, frukostbricka, stadpersonal, besok av dietisten, lunch pa sangen, eftermiddagste och kex, middag, stadpersonal igen och daremellan en massa sjukskoterskor som skruvade pa och av olika dropp. Jag levde som en prinsessa medan Daniel fick sova pa soffan och ata vad sjukhusets cafeteria hade att erbjuda, sa nar jag blev utskriven var jag nog i battre skick an han.

Direkt fran sjukhuset akte vi for att titta pa en lagenhet som vi bestamde oss for, darefter skyndade vi oss pa konsert. Det har pagatt en musikfestival har med indisk klassisk musik, och jag hade missat alla kvallar utom den sista. Det var fantastiskt och pagick hela natten, vilken jag master erkanna att jag till storsta delen sov mig igenom, men vaknade da och da for himmelska musikupplevelser.

Nu har vi bott forsta natten i lagenheten, Daniel, Julian (fran Frankrike) och jag, och Ingrid kommer till kvallen. Den ligger i sodra delen av staden och ar allt man kunnat dromma om, att komma bort fran turistgatan ar som att komma till en ny stad. Ingen ropar efter en eller forsoker salja saker. Jag ar sa inspirerad att jag borjar kanna suget att fota igen, an sa lange har jag inte tagit en enda bild.

Vi handlar gronsaker pa marknaden och lagar var egen mat. Hyran ar samma som om vi hade bott kvar pa hotellet, men matkostnaderna halls nere pa sa vis. Dessutom tanker jag att det ar bra nu nar jag forsoker bli frisk, jag kan koka mina potatisar och mitt ris sjalv.Fran taket, som bara ligger en trappa upp, har man utsikt over stora delar av staden. Jag var uppe och hangde handtvattad tvatt igar.

Och ja, vi har sakerhetsvakter som haller portarna lasta mellan 23 och 06 varje natt.

Asiens storsta bokmassa borjar idag och under veckan ska den besokas. Forra aret fanns Sverige representerat med Astrid Lindgrens bocker, det ska bli spannande att se om de ar med igen.

Imorgon bitti tror jag vi aker till blomstermarknaden, Kolkatas mest fargsprakande plats nere vid floden.

Jag har inte varit sahar exhalterad over Kolkata sen jag kom, jag overlevde att sitta still pa ett sjukhus flera dagar, har nu ett kok att stoka i, en lagenhet att stada och fa i ordning. Aaah! Allt kanns hemskt spannande och roligt.

Dessutom ligger lagenheten narmare Kalighat, sa jag ska dit och jobba nu sa fort jag orkar.