Efter lang vantan anlande Ingrid till sist i Kolkata i gar morse. Den langa flygresan till trots var hon energisk, sa jag fick den stora aran att visa henne runt. Vi besokte marknaden och "the motherhouse", deltog pa adoration tillsammans med systrar och volontarer och at en massa stark mat.
Det ar fortfarande kyligt, och jag sover med en tjock och smutsig yllefilt. Bortsett fran det ar det sig likt. Och fantastiskt. Fantastiskt smutsigt, framfor allt, nar jag drog en bomullstuss over ansiktet imorse var den svart... och allt jag hade gjort var att sova!
Har sprungit pa en del kanda och okanda ansikten, rickshaw-mannen i gathornet kanner igen mig och foreslar fortfarande att jag ska aka med honom varenda dag, trots att jag alltid sagt nej.
Pa lordag ska vi ga till skolan vi jobbade pa forra aret och se om barnen ar kvar. Risken finns att mina flickor bytt skola, men jag har hopp om att traffa dem igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
haha kul med mannen som vill att du ska med honom.. =) Hoppas att du får träffa barnen. ser fram emot nästa inlägg.. Ultraljudet gick förresten bra, en alldeles utmärkt liten goding i magen igen =) 2 Juni... se till att vara hemma då, för då föds det ;D
Skönt att du är framme och att allt gått bra! Känns som att jag skruvat tillbaka klockan ett år - mor och jag går på friskis & svettis igen och däremellan tänker jag på min lillasyster och undrar hur du har det. Barnen pratar om att du är och hälsar på tigrarna i Indien och att du åkt med flygplanet dit...så de har koll på läget! Må så gott!
Skicka en kommentar